Koldioxidavtrycket för hyrd skolbyggnad 75% lägre än för platsbyggd skola

Parmaco ABs anpassningsbara skolor, som kommuner hyr under längre perioder, klarade sig bra i VTT:s (Finska statens Teknologiska forskningscentral) jämförande studie om koldioxidavtryck från 2018. I studien jämfördes koldioxidavtrycket från Parmacos skola under hela dess livscykel med en permanent skolbyggnad som byggts på plats. Det visade sig att beroende på uppvärmningsmetod är koldioxidavtrycket under hela den hyrda skolans livscykel upp till 75 % lägre än för platsbyggda skolbyggnader, och upp till 50 % lägre om den hyrda skolan enbart används på en plats.

Den ultimata nyttjandegraden med en inhyrd skola medför således att koldioxidavtrycket är betydligt högre för den permanenta skolan.

– Utgångspunkten för Parmacos verksamhet är att skapa effektiva läroutrymmen som uppfyller dagens krav inom många olika områden. Att vara miljösmart är en av de viktigaste faktorerna. Miljövärdenas betydelse har även ökat för våra kunder, men tyvärr är vi i många avseenden fortfarande i startgroparna. Hela det offentliga byggnadsbeståndet och dess förvaltning bör betraktas med mer flexibla och innovativa ögon, eftersom varje kvadratmeter som byggs och sedan inte används är ett slöseri med världens krympande resurser. Det är därför viktigt att vi som företag, och även branschen som helhet, framöver fokuserar än mer på miljövärden utöver kvaliteten på själva lärandet, säger Alexander Nordlund, vd på Parmaco.

Alexander Nordlund menar att detta på många sätt är riktningen framåt redan nu, men att det inte finns någon mer tid att fortsätta slösa bort. Coronapandemin har visat att bra saker kan göras i mycket snabb takt när man tvingas till det. Klimatförändringarna är lika akuta, även om förändringsresultaten är mer långsamma och svårare att redovisa.

Anpassningsbar skola kan användas på fyra olika platser

Under sin livstid kan en inhyrd skola, som enkelt går att anpassas och byggas om efter ändrade förutsättningar, användas på i genomsnitt fyra olika platser.

I VTT:s beräkning beaktades och analyserades de viktigaste stadierna i en byggnads livscykel:

  1. Produktstadiet (materialanskaffning, transport och produkttillverkning),
  2. Konstruktion (byggtransport till plats och installationer),
  3. Driftsfas (reparation och energiförbrukning under drift) och till sist
  4. Slutfasen (rivning av byggnader, avfallstransport, renovering där det behövs och bortskaffande/förbränning).

Under den fyrtioåriga livscykeln kommer den inhyrda skolbyggnaden att flyttas max fyra gånger. Även om transporten av skolbyggnaden och överföringarna medför en miljöbelastning jämfört med den normala byggmetoden på plats, är den inhyrda skolans koldioxidavtryck under dess livscykel endast något större (3 %) än den jämförbara permanenta skolan. Däremot, när exempelvis en luft/vatten värmepump väljs som uppvärmningsmetod för en skola är den inhyrda skolans koldioxidavtryck under livscykeln upp till 50% lägre jämfört med en permanent skola som är ansluten till ett fjärrvärmenät. Och om den inhyrda skolan används ultimat under sin livstid, det vill säga att den används på upp till fyra olika platser, är koldioxidavtrycket 75% lägre än för en skola som har byggts på plats. Byggnadens koldioxidavtryck under användning när skolan är i bruk beror på byggnadens nivå av energieffektivitet och vilken metod av energiproduktion som används.

– När det gäller en inhyrd skola och en permanent skola som byggs på plats är koldioxidavtrycket nästan detsamma under hela sin livscykel, men det är viktigt att notera att utnyttjandegraden för en permanent skola vanligtvis varierar kraftigt över tiden. Detta slösar energi- och underhållsresurser. Den inhyrda skolan är av kommunerna utformad med både optimal utrymmesanvändning och den mest effektiva lärmiljön i åtanke – och därför finns alltid den inhyrda skolan där behovet finns. Dessutom ger den skolbyggnad som kommunen hyr möjligheter till moderna och hälsosamma lokaler utan tunga investeringar, sammanfattar Alexander Nordlund.

Dessutom ger den skola som kommunen hyr möjligheter till moderna och hälsosamma lokaler utan tunga investeringar, sammanfattar Alexander Nordlund.